onsdag, maj 18, 2011

Alltet som inte finns

Lika ilsket som ditt namn stirrar på mig från skärmen, lika hårt bankar mitt hjärta. Det bränner bakom mina ögonlock, och jag ber av all min kraft att det inte är tårar jag ska höra i din röst när jag svarar - det skulle få hela världen att stanna.

Du är nämligen problemet jag skjuter på, känslorna jag förträngt, minnena jag stänger ute: Det där alltet som var du och vi, som nu är både förflutet och närvarande på samma gång. Stirrandes tillbaka på mig, och det är dags nu, och jag är allt annat än redo.

Inga kommentarer: