torsdag, september 30, 2010

En del av min krönika.

September är en månad som nästan alltid innebär stora emotionella omställningar för mig: Skolan börjar, det är dags att flytta igen, och kanske framför allt: jag vinkar hej då till sommarflirten. Eller som jag ser det –jag byter ut den värmande armen runt axlarna mot en perfekt skräddad kavaj från Filippa K (min nya favorit). 2500 kronor kändes lite dyrt först, men nu när jag tänker på det behöver jag aldrig ringa kavajen eller bjuda den på bio. Dessutom är det ett förhållande som, i ärlighetens namn, håller betydligt längre än de flesta andra.

tisdag, september 28, 2010

Idioti.

Idag lämnade jag in mina nya kängor för att få en helt ny klack. Den gamla tålde tydligen inte vatten, vilket kändes lite snopet när jag inte bor i en öken. 300 kronor kostade kalaset. Garantin på skorna spelade inte någon roll eftersom jag ändå måste göra samma sak med nästa par. Idiotiskt.

Maria, Niklas och Nikita





måndag, september 27, 2010

Fäshionshow

Här är några foton från modevisningen jag och några vänner satte ihop.


















Jag gjorde en presentation av mig själv att läsa upp inför klassen.

Jag är bokstavskombinationer, nörderi och mindre fäshion än du tror. Jag har två katter, inga moderskänslor och en moderatstorebror.

Jag är nöjesskribent och kulturtant på samma gång. Jag har aldrig gillat att bära långkalsong.

Jag är petig med maten och shoppar som få. När jag dansade balett lärde jag mig stå på tå.

Jag har ridit hästar, spelat basket, spelat fotboll, spelat teater, dansat, sjungit och stått på scen, och fick redan när jag var 18 år lära mig stå på mina egna ben.

flyttade jag till Sandö för att lära mig akut omhändetagande och samhällsräddningstjänst, ni ska trots detta inte från mig förvänta er någon vidare spänst.

Efter det satsade jag mina kort på musikal, men som ni märkt blev det inte mitt slutgiltiga val.

Just nu är jag ingens tjej (nästan alla mina killkompisar är gay).

Dom jobbar som dansare i Härnösand, där har jag även fotat många band.

Härnösand är en av de bästa städer jag vet, kan ni inte hitta ni mig någon helg var det antagligen dit jag smet.

lördag, september 25, 2010

Dagens foto


fredag, september 24, 2010

Så var det bara känslorna kvar.

torsdag, september 23, 2010

Löv




Cravings

  • Latinamerika. (Alla är där. Jag är här.)
  • Bullar.
  • Ledighet.
  • Den där sjukt snygga blusen från Christopher Kane som kostar lika mycket som fyra månaders hyror.

onsdag, september 22, 2010

Come on and stop



tisdag, september 21, 2010

Såhär äre va

Ibland får jag en känsla av att jag oftare borde förklara att mina inlägg skrivs med ganska mycket humor, spontanitet och kanske framförallt överdrift. Inte nödvändigtvis alla samtidigt dock, men någon av dessa komponenter finns alltid med. Det här är sanning och osanning på samma gång. Det är känslor gånger hundra och åsikter i 200 knyck. Det är skrivet för att verka spännande och det är skrivet för att det ska kännas. Den här bloggen är både så mycket och så lite Hanna den kan bli på samma gång. Försök därför att inte tolka in i texter som kan verka uppenbara. Sanningen är nämligen att de ibland kan vara så invecklade att jag nästan inte själv förstår dem. De bara är, och de är mycket.

ps. Jag trivs bra i Sundsvall, men saknar mina kompisar ibland. Det är helt sant. ds.

måndag, september 20, 2010

För man vill alltid ha det man inte kan få.

Få låtar kan provocera mig så mycket som Lasse Lindhs "Överlever du Härnösand så överlever du allt".

Härnösand är ingen stad att överleva.
Härnösand är luften i mina lungor.
Härnösand är staden där jag hittade mig själv.
Det staden av möjligheter för den som vågar fånga dem.
Det är staden av yeah yeah yeah.
Det är staden av wow wow wow.
Har du en gång promenerat genom Östanbäcken,
tagit ett glas vin i hamnen,
eller hånglat med en Härnösandpojke vill du göra det igen.
Så är det bara,
och därför tänker jag inte låta någon stropp snacka skit om min stad.

Jag fotade också konstnärligt i början.
Äldre elev

söndag, september 19, 2010

Jag kan tänkas ha dansat mig till en whiplashskada igår. Jag tycker det säger allt.

lördag, september 18, 2010

the Escada jacket

Under min vistelse i Göteborg i sommar hittade jag den här kavajen från Escada på Myrorna. *skryt*



fredag, september 17, 2010

Ljus

Henrik Montgomery



Dagens bild



torsdag, september 16, 2010

Det pågår överslagshandlande på extrem nivå på Norrmalm denna torsdag kväll.
Bilder redigeras, ord formuleras och toner spelas.
Egentligen borde jag höra av mig, eller läsa de där böckerna som stirrar så ont på mig.
Istället gör jag allt det där andra. Det bekväma som inte kräver framgång.
Det är enklare, och svårare, så.

Jazzy

Wanna go?



Är det någon som har lite självdisciplin att låna ut kan ju denne slänga iväg ett sms så hämtar jag den snarast.

onsdag, september 15, 2010

Makten och rädslan.

Där jag brukade gå. På gator där jag alltid kände mig säker. Där jag aldrig tittade mig över axeln om jag hörde steg.
Där tvingas mina vänner nu vara rädda, och även jag, när jag åker hem. Och jag blir så arg och frustrerad. För jag vill inte vara rädd! Jag vill vara orädd och gå på vilka gator jag vill. Utan att någonsin behöva vända mig om. Utan att behöva bry mig om tid. Utan att behöva bry mig om dig som kanske inte vill mig väl.
Det är idioti att måsta vara rädd för det som kanske aldrig händer.

Här.

... också var det det där med saknaden, som aldrig riktigt vill ta slut.

Känner mig sjukt disträ idag. Om jag fick välja skulle jag bara sitta och stirra ut genom fönstret. Inte på ett deppigt sätt vill jag tillägga. Jag vill bara leva lite i min egen värld en stund. Dagdrömmeri finns det inte så mycket tid över till när man pluggar. Det räknas inte som effektivt.

tisdag, september 14, 2010

Jag tror jag behöver en bunt förvirrade själar runt mig för att inte känna mig ensam. Våra världar kan snurra tillsammans, och ibland åt samma håll.
Kaoskollisioner i en annars stillsam och regelbunden vardag.

måndag, september 13, 2010

Kung Carl XVI Gustaf



*SersåjävlamycketframemotskornafrånMiniformanyattjagtypkommergråtaomdeintepassar*

Idag är det bra. Igår var det sämre.
Att varje igår ett tag till kommer kännas extra mycket har jag insett och accepterat, som vi sa när du ringde handlar det mer om det mänskliga behovet av ritualer och traditioner snarare än igåret i sig.
Och ja, jag försöker rationalisera det irrationella. Ta förnuftet till fånga. Tänka logiskt. Köra mantrat gång på gång tills jag tror på det. Tills jag är det - det där jag vill vara.

söndag, september 12, 2010

Finale B

När en idé blir av.

En dag när jag och Daniel hängde på Farbror Alice tittade jag ut genom fönstret mot gatan och tänkte högt - det skulle vara coolt att ha en modevisning här ute.
Här har vi början av resultatet:



Dumma dagar.

Feberförkylning + alkohol lika med svullna halsmandlar och hjärtklappning. Man lär så länge man lever och man lever så länge man lär.

du och jag


foto: David Rosenberg

lördag, september 11, 2010

Hon sa: "Det finns inte en enda person här jag skulle vilja ligga med."
Jag sa: "Nope."

torsdag, september 09, 2010

Dagar som idag borde vara varje dag. Jag ville bara säga det.

onsdag, september 08, 2010

Det blev så tydligt idag. Att allt bara var på låtsas, att det kunnat vara vem som helst men att det bara var jag. De andetagen var bara en uppdiktad fantasi skapat av ett brustet hjärta och det är en sorg i sig. Att inget riktigt längre är verkligt.

tisdag, september 07, 2010

Jag har hört att man kan bli utkastad från utbildningen om man fotar för många barn.



Jag tar risken.

Åka buss.







Framsteg

Jag sov en hel natt inatt. Kan jag bara skriva ihop en skojig krönika, redigera helgens foton och plugga lite också så har vi en vinnare.

It began in Africa.

måndag, september 06, 2010

"Åhh herre guuuuud nu får du ge dig" hade han sagt och jag hade skrattat lite matt och insett att han hade så jävla rätt när han sa åt mig att komma över mig själv.

Let's eat.

Pepparstek.
Babyspenat.
Selleri.
Cesardressing.
Krutonger.
Cocktailtomater.
Dadlar.
Vindruvor.
Bacon.
Fetaost.
Parmesan.

Är det okej att värma på resterna av lunchlådan som stått i ens rum i sex timmar en gång till? Eller borde jag handla? *ungkarl*

update.
En av mina korridorare såg hur förvirrad och hungrig jag var så han bjöd mig på mat. *nöjd*

My ducks are out of line... Get back in line ducks!

söndag, september 05, 2010

För att du vågar säga det jag inte vill höra.



För jag är ju sån
som hellre försöker och misslyckas
än att aldrig ha försökt.

fredag, september 03, 2010

Vilken bra låt!

The Buss

Vakna.
Klä mig.
Åka buss.
Jobba.
Fika med César.
Åka buss.
Festa.
Vakna.
Åka buss.
Åka buss.
Åka buss.

torsdag, september 02, 2010

Hjärtslag.

Det var en sån dag när känslorna krockade.
När jag fann mig själv tänkades på dig.
När hjärtat dunkade så hårt att det var omöjligt att dölja ens under lager av kläder.
Jag befann mig så djupt att jag inte ens klarade av att kliva ut ur mig själv för att lugnt ställa mig vid min egen sida och förklara att allt skulle bli bra. -Bara jag tog några djupa andetag, bara jag lät mitt eget hjärta ta plats, bara jag lät dig existera.
När jag befann mig i den situationen tedde sig verkligheten fjärran.
När jag var där kändes allt annat främmande.
När jag stod där och inte ens jag kunde ställa mig vid min egen sida och säga orden:
Allt kommer bli bra.

Sinom tid.



onsdag, september 01, 2010

Skorna är putsade.
Håret kammat.
Finbyxorna strukna.
"It began in Hässleholm" dunkar i min grannes vägg.
Nu går jag ut.

Oskar Linnros



Det är väl inget fel på Sundsvall

Sundsvall växer sakta men säkert.
Människorna känns vänliga.
Skolan är fräsch.
Föreläsarna vitsiga.
Informationen väsentlig.
Maten god.
En ny kamera och lite fika på det här så har en vi en vinnare.