måndag, juni 30, 2008

Seduction

Allt är bortdomnat, klockan är 00.53 och fem glas vin plus 2 tequila, och allt är bortdomnat. Jag knackar lite med pekfingret som för att säga "hallå, är ni med mig" men utan svar. Ekvationen fem något delat på tre vatten upphöjt i två shottar slår aldrig fel, mina framtänder är som vanligt bortdomnade. Jag flinar fånigt mot mina vänner, kan inte jag känna dem borde inte de kunna se dem heller tänker jag nöjt i min tequila-dimma medan jag lägger på tredje lagret av Elizabeth Ardens Seduction. Den varma kvinnliga färgen har alltid fått mig att känna mig lite extra sexig och jag rättar till kjolen innan jag tillbaka ut till dansgolvet.

En tandlös kvinna på jakt.

Vad skulle du göra om du vaknade?

Jag vaknade upp och insåg att jag hade misslyckats. Huvudet värkte och ljuset från fönstret fick mina ögon att sticka till. Jag hade förvandlats till det jag för bara två år sen ansåg vara så fjärran. Ett glas hade blivit en flaska och ett nöje började likna ett behov.
Jag satte ner fötterna mot det svala golvet, drog en t-shirt över huvudet och började rota i väskan efter en huvudvärkstablett. Fan, tänkte jag, jag som skulle träna idag.
Just ja, träningen, som jag normalt prioriterat så högt. Några släpande steg tog mig in till badrummet där jag sköljde mitt ansikte med vatten och tittade på mig själv genom spegeln. Någon jag inte riktigt kände igen tittade tillbaka på mig med sömnig blick och sa med bestämd röst: Nu blir det inte mer.

Det är med alkohol och dekadens har på något sätt tagit över, tanken på att ta en kopp te har ersats med att dela en flaska rött för att nu igen ersättas med ett glas vatten.
Jag vaknade upp och insåg att jag inte kommer komma någonstans med träningen om jag var helg ska sitta och fnissa över ett glas, och blev irriterad över hur naiv och oproffessionell jag varit. Så nu är det bara en sak som gäller; Back to basics.

söndag, juni 29, 2008

så är det.


Jag har en ny kärlek, den heter Shanghai baby och är skriven av Wei Hui, den är pretto, sexig och extremt lättläst.
Idag ska vi ligga ute i solen tillsammans och försöka få mina bröst att läka (mina skavsår blöder numer) för att sedan åka till Kyrkdal och grilla tillsammans med frugan.
Igår shoppade jag även loss i sundsvall för att sedan äta middag med några härliga tjejer i Lunde, så det är fullt upp med andra ord. Jobbar jag inte så hänger jag, och hänger jag inte så skaver jag tuttarna ute i löpspåret.

fredag, juni 27, 2008

om du har det, ta det.


Den här kvällen känns för fin för att låta gå förbi. Jag vill sitta ute med en filt runt mig och snacka skit med dig, vem som helst, hela natten. Jag vill prata om att stjärnorna är en oändlighet bort och om kärleken som knappast känns närmare. Jag vill spy galla över politiker, filosofera över vilka vi är och diskutera böcker vi läste som barn.
Jag vill att det ska kännas som den där kvällen vi var vid den gamla tågstationen, en stämning så optimal att vi var vi och vi kunde vara ett.
Ring mig när du vet det, att det är du som är någon, vem som helst.

ute på landet

torsdag, juni 26, 2008

Jag tänkte på en grej.

När vi alla en dag blir gamla, kinkiga och oförmögna att ta hand om oss själva kommer det bara sluta på ett sätt, Hemmet. På hemmet finns det något som kallas Vid Behovs-medicin, något man ger i gamlingarna om dom t.ex är oroliga, har kärlkramp eller ont i magen. Det är här min lilla fundering tar vid; Vad får vi yngre vid behov? När vår oro sätter in och hjärtat krampar? När könet sväller eller bröstet pirrar? När man sitter där kväll eller kväll med flackande blick och nervöst pillar på telefonen, eller när man åter igen ligger där och njuter enbart av sig själv och den där fantasin som man aldrig vågat ta till nästa nivå.
Vem är det då som pekar åt rätt håll eller ger oss det där extra modet? Är det alltid vi själva? Eller finns det en liten burk bara för våra behov också?

skavda bröst

Idag sprang jag riktigt långt, 13500 steg sa stegräknaren jag fick av chefen förra veckan. Jag var taggad, svettig, härlig och full av energi, spurtade sista biten och stretchade extra länge.
Jag drar sedan av mig kläder och ställer mig i duschen, och får en chock när vattnet rinner över brösten, det bränner och svider helt fruktansvärt. Jag letar och letar över huden för att se var smärtan kan komma från, då hittar jag det, skavsår. Ett på varje bröst. Stora som en 50-öring.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag blir bara så jävla less när jag sitter här på jobbet med plåster över tuttarna för att ens kunna ha bh på mig.

onsdag, juni 25, 2008

Dagen varje dag

8.00 klockan piper och jag läser 30 min.

8.30 frukost

10.30 träna 1-1.5 timma.

13-14 Lunch

15.00 gå till bussen

16.00 Börja jobba

18.00 Middag

21.20 kommer hem från jobbet

21.30 fika

22.30 läsa

23.30 sova


Jag bara äter, jobbar, sover och tränar. Mest av allt tänker jag på mat. Jag är hungrig precis Hela tiden. Jag tror att det beror på att jag aldrig har sex, det är den enda tänkbara förklaringen.

Helt lost

(jag kan ju inte se ut så där hela tiden)

Jag står inför ett stil-dilemma. Under senaste året har det självklara klädvalet alltid varit streetigt slappt. Ni vet, den vanliga dans-bruttan med stora byxor, lager på lager, uppsatt hår och keps. Nu kommer jag hem och vill tillbaka till den gamla vanliga stilrena Hanna, men när jag tittar in i min garderob ser det ut som om en dansbutik spytt i den och vad jag än tar på mig ser det ut som om jag kommer direkt från ett träningspass. Känns lite konstigt att strutta runt på kontorsjobbet i träningskläder, men det är ju det enda jag har (förutom en massa klänningar och skjortor, men då känns det istället för uppklätt).

Finns det ingen liten mode-brutta därute som kan hjälpa en stackars dansare?

Midsommar

Vi pussadesVi hängdeVi spelade kubb
Vi drack alldeles för mycket och alldeles för äckligt, det var som att vara 14 igen!

tisdag, juni 24, 2008

MITT HUVUD SER UT SOM EN FITTA

precis så sa jag idag efter att vi blivit klar med permanenten. Jag skämdes och ville hellst av allt låsa in mig på toan och vänta där till håret växt ut igen och lockarna försvunnit.
5,5 timmar senare har jag börjat förlika med mitt öde och t o m börjat tycka att det ser lite mysigt ut, jag gissar att det är en ganska ovanlig reaktion på en fitta.

Hur reagerade du första gången du såg en?

måndag, juni 23, 2008

the letter

Jag fick ett brev idag, jag fick ett brev och jag ramlade nästan av stolen, jag får nämligen aldrig brev. Det var även därför han skrivit ett, sa han.
Jag ramlar fortfarande nästan av stolen när jag tänker på det. Mitt liv ter sig som en Jane Austen roman fast i Bollstabruk 200 år senare och egentligen inte så romantiskt, men det gjorde min dag. Tack!

Rätt svar

Det var alltså en Ödla jag föreställde i min gissningstävling, vilket bara fuskaren Lars kunde räkna ut.
Priset består dock och var alltså att man skulle få träffa detta djur, så Lars, nu får du maka dig upp till norrland för att äta flugor och kräla på väggar tillsammans med Ödlan.

söndag, juni 22, 2008

copyright: emelie hollsten

Idag har jag och emelie fotat lite, kolla här!

Kontroll


Jag träffade en av mina kollegor i helgen på en fest i Lunde och musikalsnacket satte genast igång med alla andras trötta blickar stirrandes på oss.
Hon berättade att hon känner stor intolerans mot andras problem och ofta bara vill säga "men gör något åt det då!". Jag kunde hålla med om jag också kan känna så och att det kan kännas väldigt kallt, men när hon la fram det ur vår synvinkel kändes det ändå någonstans berättigat.

Tänk dig att varje morgon kliva upp för att ställa dig framför spegeln och granska dig själv, varje rörelse, varje uttryck stavelse och blick. Tänk dig att det finns någon mer i rummet som går runt och ropar "sträck på vaden" eller "spänn magen". Tänk dig att varje dag ställa dig inför minst 15 andra personer och försöka prestera ditt bästa i det du älskar mest för att sedan bli granskad av hela gruppen medan du står där.
Det är vad jag gör varje dag under min utbildning. Jag granskar och går igenom mig själv med hjälp av alla i min omgivning dag för dag, varje millimeter ska kollas och varje stavelse ska repeteras. Perfektion excisterar inte, men strävan efter den är konstant, och det som inte går att rätta till lär de oss att dölja.

Då kanske det inte är så konstigt att man bara vill ropa; "men gör något åt det då istället för att stå här och klaga!" när någon klagar för att det är jobbigt att gå uppför trappan.

lördag, juni 21, 2008

we believe in happy endings

copyright: hanna persson

Vill ni se mer av våra påhitt?

We believe in happy ending

Paradisio, Barbie och Geishan.

copyright: hanna persson & tora färnström

torsdag, juni 19, 2008

gissningstävling!

Vilket djur föreställer jag?

Den som gissar rätt vinner ett exklusivt möte med detta djur.

Tankar som smittar.

Jag läste om Berny Pålssons bok Vingklippt Ängel hos Victoria och hittade även en länk som berättar hur unga tjejer härmar hennes beteende och stil efter att ha läst boken.

Personligen tycker jag att det är väldigt farligt att skriva om deppressioner och ångest eftersom man ofta när man är i den glorifierar sina symptom som unika och vackra, smärtan beskrivs ofta så poetisk och vacker att den framställs som den djupaste kärlek.
Det finns inget vackert med att missbruka alkohol och droger, lida av schizofreni och halvt skära armarna av sig. Det är sorgligt, hemskt och förjävligt. Självhat föder självhat och precis som Berny själv sa så vet hon inte om hon ska dölja sina ärr eller inte eftersom de smittar. Det här är tankar som smittar.
Det här är något vi jobbade väldigt mycket med i Markaryd, hur vi med vår energi påverkar andra. Vi arbetade med övningar där vi t.ex gick runt i ett rum och när man mötte någon skulle man stirra den i ögonen med djupaste hat, vilket alltid resulterade i att någon började gråta. Samma sak kan vara att någon kompis börjar prata om att banta, då kan jag med all säkerhet säga att minst 50% av alla tjejerna som hör om det åtminstone kommer överväga att göra detsamma. "Duger inte hennes vikt, varför borde då min göra det?" blir tankegången.

Jag hatar att prata om min egen tid med ätstörningar, jag vill inte glorifiera dem och jag till inte ömka mig själv för det som en gång var, utan det var helt enkelt bara så det var. Jag mådde dåligt, men idag mår jag bra, jag kan dock ge er ett tips som jag gav en vän en gång i tiden:

"Det finns bara en väg i destruktiva beteenden och den går neråt". Akta er för den vägen.

Yes jag är bra!


Kolla bara vad happy jag är!

När jag läste kommenterarna till inlägget "But you look good" fick jag en känsla av att ni tycker att jag varit singel alldeles för länge när ni tycker att jag borde ha flörtat med tafsaren. Personligen har jag inte ens hunnit plocka upp att jag är det, eftersom jag för första gången i mitt liv känner noll stress att hitta någon.

onsdag, juni 18, 2008

Bilder från sista föreställningen

Linn, jag och Ida dansade till Halleluja
Kärlekens tid
Jag sjöng whistle down the wind.

foton: markus karlsson

But you look good!

Jag älskar hur alla misstag blir legitimerade om man ser bra ut. Man får spela in dålig musik, man får vara lite smådum och det räknas som gulligt, och tar man på sig farfars gamla nätbringa ser man fortfarande ut som en dröm.
I helgen stod jag och några vänner och dansade i ett av öltälten när jag het plötsligt känner hur någon grabbar tag i min röv och klämmer till, ett riktigt jävla hästbett vill jag lova. Jag vänder mig om, och där står till min stora förtvivlan en helt underbar skapelse. "Fan" tänkte jag, ska jag måsta skälla ut den där snyggingen. Efter några millisekunders funderingar bestämmer jag mig för att, ja, det måste jag.

Hanna för några månader hade istället flirtat, men helt ärligt, lite hyffs ska man väl kunna förvänta sig även av någon som är snygg? Eller är jag helt ute och cyklar? Eller? Eller?..

tisdag, juni 17, 2008

minus

Var kväll när scarlett johanssons cover på Tom Waits falling down spelas på radion tror jag helt ärligt att det är någon på p3 som sitter och fular sig. Hon stakar på var enda jävla stavelse, hon verkar liksom inte röra munnen när hon sjunger för det är så jävla montont och man får en känsla av att de starkt markerade taktslagen är för att hon ska veta var hon är i låten eftersom hon själv markerar dem i sin sång. Det enda som är bra är ju låten i sig, så det känns tråkigt att dom slaktat sönder den med en b-version.

avslutningsveckan, två komma fem veckor senare

Klara skålade för livet.
I Markaryd fanns alltid minst en gitarr
Ida badade i den förgiftade sjön
Jag och underbara Klara
Familjen Svalgård
booyaah
Bakis-Pär
Bella och Cassandra
Ernst, Theodors storebror
Ljudkillarna och tjejen och världens bästa Jonas

Sådärja, det tog bara nästan tre veckor men nu har jag lagt upp bilder, som lovat.

Historia for dummies

Att jag inte läste historia under gymnasieåren gör sig sällan påmint, men ändå tillräckligt ofta för att nu bestämt mig för att skaffa mig den behörigheten på Hola. I kunskapens anda köpte jag därför en liten "historia for dummies" igår på bibblan, nämligen Svensk historia dag för dag. I den kan jag för varje dag hitta en liten ruta med information om vad som hände just denna dagen, men för länge länge sen.

17 Juni 1739 mördades t.ex den svenske majoren Malcom Sinclair av ryska trupper i Tyskland. Detta ledde till att Anders Odels skrev den 90 verser långa "Sinclairvisan" som sägs ha bidragit till det svenskryska krigsutbrottet 1741.

(en av verserna)
Hans hjerna satt i håret klent. J
ag ryser thet att nämna

men glädes at ej är för sent

för Himlen sådant hämna.

Vilka grejer va!

söndag, juni 15, 2008

det imponerar mig inte särskillt mycket

Jag blir imponerad av ytterst få personer, eller snarare, jag ser sällan upp till andra personer som bättre än mig själv. Ibland luras jag det till en början, men det faller alltid tillbaka på ett sätt varje gång, den där lilla haken, den lilla gömda hemligheten som helt och hållet tar ner dem på mänsklig nivå igen.
De smartaste personerna jag känner hatar oftast sig själv så mycket att de på något sätt faller över sina egna snubbeltrådar i det sociala livet. I de lugnaste vattnen lever de farligaste fiskarna, och de personer jag känner som till en början verkar mest harmoniska blir som mest neurotiska i extrema situationer. Liksom de snyggaste spenderar mest tid på sitt utseende. Verkligen ter sig som en lika abstrakt som marc chagalls drömtavlor där de dolda budskapen finns överallt. Det vi en gång trodde var lika perfekt som orkidéns mjuka blad visade sig vara uppväxt i ett land fyllt av ogräs. Den naturliga perfektionen är utbytt mot en strävan större än begreppet själv. Jag har slutat förvänta mig saker och försöker ta det som det är istället, för när man förväntar sig perfektion av sig själv och andra kan man inte annat än att falla platt.

Jag vet hur kärlek går till.

Fotboll, gissa vem som är uttråkad!
Vår egen babe, Edman!
Jag hade två karlar.
Dom riktiga männen och Emma.
Jag berättar nedan om "the game of love".
BWO
Petter

Ni behöver inte undra längre! Det finns en formel för hur man får kärlek, den är som följande: sitter två personer brevid varandra är de tillsammans, men går någon av dem iväg och någon annan sätter sig där istället är dom nu tillsammans. Kolla bara in mig hur jag pimpade igår (och på bilderna ser man inte ens hälften, här snackar vi händer på knän och handkräm). Alla dessa år har jag gått runt och undrat och så var det så enkelt, wow!

lördag, juni 14, 2008

the very long day

Dagen började i Sundsvall där Tora köpte nya partyskor.
Sen satt jag på jobbet och dirigerade mina vänner att ringa rätt person under kvällen
På väg in på stan
Hurry curry
Min nya tröja och jag
Sanna (mitten) ville ca 5 sek senare visa brösten.
Vi såg Vincent köra "nånting nånting hate nånting"
Toran, Emman och Eriken
Större delen av kvällen spenderades egentligen på Gladan, så allt var egentligen som vanligt, fast med langos.

Cicci gör Farbror Frej