måndag, november 19, 2007

Jag svär.

Jag vaknade nyss med den skummaste känslan i magen, som om ensamheten letat sig ner till min mage för att rota sig där, som om allting var en dröm. Inatt var det en dröm, och alla var där. Från den andra till den tredje till han som knappt finns, som om verkligheten kommit ikapp mig under nätterna. Annars kan jag fortfarande låtsas, fortfarande hoppas, fortfarande tro, men bara inte på dig. Nej dig har jag glömt sen timmar tillbaka, på riktigt, alldeles sant, jag lovar!

Jag svär.

Inga kommentarer: