onsdag, september 27, 2006

Men mest av allt

Jag har några dagar känt mig som ett stort "ursäkta att jag finns, jag vet inte vad jag tänkte på". Ursäkterna delas ut till höger och vänster, känlsan att vara dryg, en ständig upprepning.
Mitt liv verkar helt enkelt inte vilja stanna någonstans i mitten så att jag åtminstone kan få vara glad i några dagar, och ursäkta mig för att jag är så jäävla gnällig men ibland känns det som om vad man än gör så är det fel. Vad man än säger är det nån som blir ledsen. Är man glad så är man för glad och är man ledsen då är man en tråkmåns, vad fan hände med friheten att känna känslor?
Men mest av allt vill jag ha en valp, en kram och nån som lägger handen på min axel och säger "det ordnar sig."

söndag, september 24, 2006

Could you at all times wear socks, because I'm still scared of feet

Would you freak out if I said i liked you?
Do you walk the line
Is your IQ higher than your neighbour’s
And is it very much higher than mine

Can you sleep when I grind my teeth
Do you look away if I slob when I eat
Will you let me be myself
Can you at all times wear socks, because I’m still scared of feet


Järngängets kärleks- och ömhetsbehov ligger på topp när ungefär 99,9% av alla samtal som förs kretsar runt just dessa ämnen.
Jag själv representerar den delen av gruppen som har men vill ha mer, tjejen som ska ha det yttersta av allt och surar till ordentligt om hon inte får som hon vill (vänta, var inte det där en förklaring på 3/4 delar av alla tjejer på denna planet?). Kanske inte alltid helt utan anledning heller, om det nu är okej att generalisera alla män? tja vafan, det är helg, då får man vara lite crazy.
Den bästa beskrivningen hittade dock Lisa (http://tolvochfyrtiotre.blogspot.com/2006/09/just-s.html)

"Vissa är för dumma för att ha ångest. det är smart"
Klockren jävla beskrivning, och den största anledningen till varför vissa av oss känner oss som emotionella freaks.

onsdag, september 13, 2006

Att glida runt, av Hanna Persson.

Senaste veckan har varit en Hanna på evigt glid; livet i en väska, sömnlösa nätter, du och djupa samtal.
Resan började så mycket som fredag eftermiddag, där står jag, välklädd och vacker som alltid, och väntar på buss 217 mot Nordingrå. Min hållplats heter dock Skog.
I skog utspelar sig ikväll en fest i Åsa Jönssons ära, och till denna strålande tillställning hörde god mat, trevligt sällskap, roliga kommentarer och intressanta samtalsämnen i stil med "Mr H". Efter en kväll som blev lite längre än planerat styrde vi kosan mot Lunde där jag skulle spendera natten hos Lena Norberg.
Lena Norberg sov när jag kom dit, endast Kerstin var vaken.
Lördag blir en dag i shoppingens tecken! Jag handlar skor, tees, tröjor, linnen, ja.. allt en kvinna i sina bästa år behöver! För att klara resan hem avslutar vi med JamJam för att köpa dyr mörk choklad att njuuuta av i bilen på vägen till Hornöberget där jag skulle se Showbiz.
Showbiz består av ett gladlynt gäng i åldrarna 17-28, vet man inte riktigt vad man letar efter skriver jag här ner en beskrivning:
- Sminkade och stylade från topp till tå.
- Går mer än gärna efter koceptet "Sex säljer".
- Sjunger lagom svängiga dängor för att skapa en trevlig stämning.
- Flirtar lite väl mycket med publiken om du frågar Mig (Flickvännen).
- Låter en aldrig sitta ensam (ett väldigt postivit drag).
Det gladlynta gänget fick mig att rysa, skratta, le, drömma och att mer än en gång försöka få Emanuel att sjunga sliskiga balader för mig (aldrig lyckats dock).
Efter showen åkte vi till Bomans för efterfest och sen styrde Emanuel kosan mot Nordingrå där jag sen spenderade två nätter.
Trött, risig, halt och dåsig rullade jag in på skolan måndag morgon för att försöka åstakomma nånting av värde, vilket slutade i katastrof och tårar. Det enda som kunde styra mig bort från det totala katastrofen var Åsa som snabbt tog mig under sinna vingar och med hem till Skog för att göra absolut inget annat än att prata.
Igår, tisdag, tvingades jag spendera ensam i min lägenhet för att liksom påminna mig själv om att jag faktiskt klarar det, och nu när jag gjort det. Sitter och här igen, i Nordingrå, och väntar på att Emanuel ska komma hem från träningen.

Vilken slutsatts kan vi dra av denna historia?
Jag sover aldrig mer än två nätter (i sträck) i samma säng.

torsdag, september 07, 2006

Med huvet på spiken

han är en sån där människa som skulle kunna vara så mycket mer än vad han låter sig vara
han är en sån där människa som skulle kunna vara så mycket mer än vad han låter sig vara
han är en sån där människa som skulle kunna vara så mycket mer än vad han låter sig vara

Och jag tyckte att det var det smartaste jag hört på väldigt länge. Hon la den sista stenen i gången och jag tänkte; "JA! Det var ju så det var!"

Vet ni vad jag menar? Förstår ni vad jag säger?
Frustrationen försvann, jag fick liksom nått slags svar och jag kan inte få nog av det jag ser!

Han Är En Sån Där Människa Som Skulle Kunna Vara Så Mycket Mer Än Vad Han Låter Sig Själv Vara


Tack Emelie!

(observera att det här verkligen Inte är en pik till nån utan en mer allmän inre revolution.)

Afrika



I Pemba är jag en vacker vit drottning från väst
I Pemba är dagens händelse att köpa frukt på marknaden
I Pemba är t-shirten trasig, men man är glad ändå
I Pemba vet man aldrig om man får hjälp om man behöver det
I Pemba står tiden stilla men går ändå
Ta mig tillbaka
Ta mig tillbaka för världen är fortfarande helt vriden
Ta mig tillbaka för sanden finns fortfarande i mina skor
Ta mig tillbaka
Ta mig tillbaka till Pemba

onsdag, september 06, 2006

Girl, Interrupted

Idag insåg vad folk menar när dom säger att dom har några stulna år, eller ska man säga att åren kanske blev stulna?
Under senaste tiden känns det som om livet kommit ikapp mig, på både ont och gott, och idag när jag skyndade till jobbet kom jag ihåg nått jag hade glömt/förträngt/skjutit undan, den stora deppressionen!
Av nån anledning har jag innan riktigt inte fattat att alla inte varit destruktiva non-eaters i tonåren... och att jag "tappade" två kreativa år. Så det kanske inte är så konstigt att jag känner mig några steg bakom dom andra.
Vad mycket man märker bara man öppnar ögonen.

tisdag, september 05, 2006

A B C


EmmaÅsaBea förvandlades under helgen till HannaÅsaCicci, en oslagbar trio i lyxförpackning!

söndag, september 03, 2006

360 Sverige - och en full Hanna Persson

Jag har varit full för första gången på två år
Jag har köpt min första drink
Jag har blivit bjuden på min första drink
Jag har ringt och väckt min pojkvän halv tre
Jag har sagt för mycket till okända människor

Cicci har pratat massor om Mr H
Cicci har pratat om det halva natten
Cicci har varit skitsnygg hela kvällen
Cicci har tokdansat
Cicci har ätit konstiga pinnar mitt i natten

Åsa har varit snyggare än dom flesta
Åsa har fått oss att sjunga ABC
Åsa har färgat håret rött
Åsa har avstått drinkar
Åsa har koll på läget när ingen annan har det

fredag, september 01, 2006

Alright, still...

Emanuel är dagen i all ära:

Killen kan sjunga
Han kan sannerligen dansa
Har en av dom snyggare sneluggarna i kramfors
Är snällare än dom flesta
Har ett "under luggen"-leende som kan få vem som hellst att smälta.


Låtarna som gäller för tillfället är:

Paul McCartney & Michael Jackson - Say Say Say
Charles & Eddie - Would I lie to you?
Caroline Wennergren - A different kind of love
Hello Saferide - 2006
Ed Harcourt - This one's for you

Idéerna som gäller är:

Alla är lika mycket värda
GI-metoden Är metoden som fungerar
Mörk choklad är njutning
Sprit är faktiskt Skit (ah... after all)
Sång i huvudklang är tillbaka